|
|
Gabriel & Dresden
USA www.gabrielanddresden.com
av Igloo (2004-05-25)
Första gången jag kom i kontakt med Gabriel & Dresden’s produktioner var sommaren 2002 då jag satt med en glass i min mun (och med sandaler av plast) och lyssnade på Tiësto’s samlingsalbum In Search of Sunrise 3. Gabriel & Dresden hade lyckats bidra med hela tre låtar på albumet, ”Andain – Summer Calling” och deras remixar på ”Dj Tiësto – In My Memory” samt ”Way out West – Mindcircus”. Alla tre låtar var i toppklass, succén var ett faktum och jag var musikaliskt nyförälskad.
Det sade bara klick
Denna duo från San Francisco består av Josh Gabriel och Dave Dresden vars popularitet har vuxit sig till en rent läskig nivå den senaste tiden. Den stora orsaken till hetsjakten på de båda stackars amerikanarna har varit låten Motorcycle – As the Rush Comes som toppat ungefär hela världens danstopplistor den senaste tiden. Josh och Dave möttes för första gången år 2001 på Winter Music Conference där Josh Gabriel var i full färd att promota sin nya singel ”Wave 3”. Dave Dresden var där med ett uppdrag från DJ’en Pete Tong att leta efter någon fin låt som han kunde spela på sin radioshow ”BBC Radio 1”. Dave fick höra Josh’s låt ”Wave 3” och han trivdes bättre än Martin Timell i en orenoverad sommarstuga. Dave föreslog ett samarbete och så blev fallet, både till deras och våran lycka.
Upliftingdubbytechfunktrancetechnohousegothic, yo
Det är dock inte deras egna låtar de är mest kända och respekterade för, duon har endast släppt en enda låt under Gabriel & Dresden-aliaset, en låt kallad ”Lament”, som var hyfsad. Det som skiljer dessa grabbar från vanliga tranceproducerande grabbar i 30-årsåldern är deras smått otroliga och nyskapande remixar. De remixar inte bara nya trance- och houselåtar från Dj Tiësto, utan även gamla klassiker som till exempel ”Nalin & Kane – Beachball”, synthpopslåten ”Annie Lennox – Pavement Cracks”, rocklåten ”Evanescence – Hello” och den rena smörpopslåten ”Duncan Sheik – On a High” och tro på fasiken att varenda remix är ett litet mästerverk i sig. Det är svårt att genrebestämma dem, men jag skulle säga att det lutar mest åt proghouse-hållet, eller som Dresden själv säger: ”Upliftingdubbytechfunktrancetechnohousegothic”.
Vem sjutton är Dave Dresden…
Dave svängde in på den musikaliska banan för en herrans massa år sedan (1981) då han köpte sin första synth och började mixa och trixa med låtar, både egna och andras. Tro’t eller ej, men han fick faktiskt hjälp av den snälle och skallige musikprofeten Moby som på den tiden var relativt okänd. Men han nöjde sig inte bara med att producera musik, han var även en väldigt framgångsrik musikjournalist som bland annat jobbade som reporter för ”Billboard Dance Music Chart” och som skribent för tidningarna ”Mixer”, ”DMA” och ”Dj Times” där han skrev trancerecensioner och porträtt på kända tranceprofiler, så mitt hopp är tydligen inte helt ute. Inte nog med det, han jobbade även på en radiostation som hette ”Electro Circus” i tre år, USA’s svar på Sebastian Vought. På sidan av allt detta så hjälpte han som sagt Pete Tong med radioshowen ”BBC Radio 1” och han var även låtväljare för massor av samlingsskivor, det är en sån som Dave Dresden Trancemaster-redaktionen skulle behöva.
… och Josh Gabriel?
Även Josh Gabriel har en ganska skaplig meritlista. Likt sin vapendragare Dresden så började han producera elektronisk musik i början av 80-talet, och den tiden han inte spenderade bredvid en synth eller ett mixerbord så satt han nergrävd i någon skolbok. Josh Gabriel är nämligen en riktigt högutbildad man, en plugghäst ut i fingerspetsarna. Han gick ut en hård konsthögskola i San Fransisco innan han fortsatte med studierna i Holland. Han är också utbildad ljudtekniker och han startade det stora företaget Mixman Technologies Inc, om nu någon har hört talas om det. Han har varit inblandad i tusentals projekt, han har bland annat gjort jobb för Sony, Sega, spelet Oddworld och det var han som skrev musiken till Disney’s film Aladdin. Så nästa gång du tittar på historien om Jafar, Jasmin, Aladdin och hans blåe andekompis så kan du tänka på att musiken du hör är producerad av Josh Gabriel.
Andain
Gruppen Andain består av Josh Gabriel, som ni nu vet vem det är, sångerskan Mavie Marcos samt musikanten David Penner, Dave Dresden har alltså inget med denna grupp att göra. Den 24 år unga kompositören, låtskrivaren och sångerskan Mavie Marcos är även hon från USA. Hon har medverkat i flertalet musikaler och teatrar som ”The best little whorehouse in Texas” och ”West Side Story”. När hon inte står och skriker på scenen så pluggar hon medicin på universitetet, och hon tog för ett tag sedan examen i neurologi, inte illa pinkat.
David Penner är några år äldre, 28, och han har jobbat med musik och samarbetat med grupper i hela 15 år av sin levnadstid. Det verkar som om han kan hantera ungefär alla instrument i hela världen, bland annat akustisk gitarr, elgitarr, indisk sitar, bas och saxofon.
Andain har släppt två låtar på lika många år, Summer Calling och Beautiful Things. Det imponerande är att allt i låtarna är i absolut toppklass, gillar du, precis som jag, emotionella, känslosamma och sorgliga låtar så är det här du ska leta. Är du inte en sådan som gillar att sitta och lyssna på en låt med dubbelpack näsdukar så kolla istället in Photon Project-remixen på Beautiful Things, blir man ledsen av den så är man en rätt bräcklig person.
Motorcycle
Detta projekt involverar både Dave Dresden och Josh Gabriel, plus den inte helt ofagra vocalisten Jes Brieden som ni kan se här på bilden. De har hittills bara släppt en låt, ”As the Rush Comes”, och det kunde ju knappast ha börjat på ett bättre sätt. Klicka på länken och läs recensionen så är du gullig. Det går rykten om att de just nu håller på att bygga uppföljaren till As the Rush Comes, och om det nu kommer någon uppföljare så kommer ni knappast undgå det.
Ali Baba och de 40 remixarna
Duon har lyckats klämma ur sig runt 40 remixar, både officiella och bootlegs, men jag nöjer mig med att berätta om några av dem. Några som har en speciell och reserverad parkering i mitt hjärta.
Den första remixen jag fastnade för var en remix med det lite halvudda namnet Dj Tiësto – In My Memory (Gabriel & Dresden Elephant Memory Vocal Mix). Låten börjar som en helt vanlig proghouse-remix, men efter fyra minuter kommer breaket. Allt tystnar, och man hör Nicola Hitchcock’s ljuva och vibrerande stämma. *Pang tjong* Man hör två skarpa basslag vid exakt 04:49 som markerar slutet på den gamla låten och början på den nya, fräscha Gabriel & Dresden Remixen. Djupt nere, någonstans långt borta hör man en skarp melodi som sakta börjar komma upp ur ytan, den blir sedan starkare och starkare samtidigt som gåshuden växer sig allt större. In My Memory var en deppig och sorglig tranceballad, men Josh Gabriel och Dave Dresden gick sin egen väg och gjorde en superupplyftande tolkning som får sångtexten att låta hoppfull istället för deprimerande.
Grabbarna hade även den goda smaken att renovera det några år gamla breakbeat-mästerverket Way out West – Mindcircus. De har även här tolkat den mycket skickligt, de har slängt bort breakbeat-basen för att ge plats för en sedvanlig och dansvänlig fyrtaktsbas och de har dragit mer nytta av den vackra pianomelodin som originalet hade. När man remixar vocal-låtar så har rösten en tendens att låta aningen pålagd, men inte här inte, här passar vocalsen som glassen i en glasstrut. Att vocalsen sedan är några av de sexigaste i trancehistorien gör ju inte saken sämre.
Två andra G&D-remixar med ungefär lika upplägg är den rätt långsamma, storslagna och mastiga Ils – Muzik (Gabriel & Dresden Gothik Mix) samt Lili Haydn – Anything (Gabriel & Dresden Remix) som är en drivande och härlig vocallåt komplett med fina violiner och hela köret.
Duncan Sheik – On a High (Gabriel & Dresden’s Love From Humboldt Mix) är min absoluta favorit bland deras remixar. Likt Tiësto’s remix på ”Kane – Rain Down on Me” så är detta från början en helt vanlig poplåt av en amerikansk tjejtjusare vid namn Duncan Sheik som de har byggt om till något som liknar en proghouselåt. När man berättar om låten låter det ju inte så värst lockande, men vänta bara tills du får höra resultatet. Den börjar med ett två minuter långt intro där han repeterar ”I’m on a High, on a high”, innan Duncan fläskar igång soloprestationen på allvar. Och detta mina damer och herrar, detta är en ren och skär glädjefestival. Denna låt är helt perfekt att sjunga med i, vilket gör den utomordentlig som festlåt. Jag kan nästan inte minnas en enda förfest i Borlänge på ett år då vi inte har spelat och sjungit med i denna låt, alla kan den, och alla är glada. Kan man sitta still utan att så mycket som röra tårna i takt till låten så är man antingen stelopererad eller tondöv, speciellt efter breaket omkring fem minuter när huvudmelodin kommer in. Känner man sig någon gång lite deppad eller ledsen, ja då är det bara att sätta på denna låt och man kvittrar som en sädesärla igen. Jag råder alla att kolla in denna låt, gillar du den inte så är du en ondskefull människa. För att även ni skall få en lyckad kväll så publicerar jag låttexten längst ner på sidan, bara för sakens skull.
De gör faktiskt remixar på nya trancelåtar också, en av dem är Three Driver – Carrera 2. Carrera 2 är ju från början en väldigt melodisk låt, men här har de tonat ner melodin och gjort en mörkare proghouse-remix, även här lyckas de få till stämningen utöver det ordinära.
Nalin & Kane – Beachball (Gabriel & Dresden South Beach Vacation Mix). Här har G&D åtagit sig uppdraget att remixa en klassisk sommartrancelåt, har ni inte hört originalet från ’96 så får ni det i bakläxa. Jag är lite emot att man remixar tranceklassiker, man får sällan till det där speciella soundet som originalet hade, och känslan går ofta förlorad. Låt mig jämföra det med när jag för ett tag sedan kollade på ”Den oändliga historien”, min favoritfilm som liten. Det skulle jag aldrig ha gjort. När jag som liten pojke var helt fascinerad av historien, inlevelsen och stämningen så höll jag nu på att garva ihjäl mig åt dubbningen och de usla skådespelarna, så där gick en del av min barndom i kras. Precis så tycker jag det är med gamla låtar, man vill ha kvar den där speciella känslan man hade då, och man vill helst inte att någon gräver upp den till ytan och ger den en annan känsla. Så tyckte jag ända tills jag hörde denna remix. Nalin & Kane – Beachball är en renodlad sommartrancelåt, precis som vi bleka svenskar har låten ”Balsam Boys – Här Kommer Sommaren” eller ”Sommaren är Kort” med Tomas Ledin, så har trancevärlden denna låt när solhatten och badringen ska fram. G&D har behållit allt som gjorde originalet så bra men samtidigt fräschat upp den och renoverat låten en aning. De skvalpande vågorna, de skrikande måsarna, de vackra vocalsen och den lugna och tillbakalutade stämningen, allt är kvar. Så denna remix är väl värdig namnet, och den är perfekt när man vill ha lite variation från originalet.
De har gett sig i kast med att remixa Annie Lennox – Pavement Cracks, en låt från hennes nya album. Det blev till en ganska annorlunda remix där de använder Eurythmics-sångerskans vocals nästan ohälsosamt mycket. I början tyckte jag vocalsen var rätt gräsliga, jag har aldrig gillat Annie’s röst, men eftersom jag gillade upplägget så pass mycket så fortsatte jag att lyssna, och till slut vande jag mig vid dem. Den absoluta höjdpunkten av låten är 06:18, hon skriker så att fönsterrutorna håller på att spricka men trots det kan ändå inte hålla händerna från volymknappen, låten ökar sedan några steg i tempo och allt brakar loss i ett enda stort melodirus, yeehaaa.
Fler välgjorda remixar, mer härlig eufori. Glöm inte att kolla in Sarah McLachlan – Fallen (Gabriel & Dresden Anti-gravity Mix), ni kan klicka på låtnamnet för att läsa en fullständig recension av låten, ledtråden är ”fantastisk”.
Bootlegen Evanescence – Hello (Trifactor vs. Gabriel & Dresden Remix) är en annan löjligt välgjord, om än deppig remix och jag visste väl att pianot i Evanescence låtar är som gjorda för en trancelåt. Gabriel & Dresden’s remix av Britney Spears & Madonna – Me Against the Music blev faktiskt sågad och väldigt ogillad av många fans, jag förstår dock inte kritiken. Kalla mig fåntratt om du vill, men jag älskar denna remix. Precis som Duncan Sheik-remixen så har denna en svängfaktor i de högre divisionerna och efter ungefär femhundrasextionio spelningar så viftar jag lika gärna på rumpan till den som första gången jag hörde den.
Sing along with Igloo and Duncan Sheik:
I'm on a high, on a high
I'm on a high, on a high
I'm on a high, on a high
nothing more to it
we are the sea and the sky
and the blue that runs through it, yea
and there are some who say
there are so many things I need
so I run or I fight and I crawl or I scream
and I bleed, I bleed, I bleed
I'm on a high, on a high
nothing more to it
I have the sun, it's a star
why should I refuse it
and there are so many reasons why I should be down
there's not enough money or time and my love
you're not around, around, around
I'm on a high, on a high
we are the sea and the sky
I'm on a high, on a high
I'm on a high
it's a lie, it's a lie
don't you believe it
'cause I've tried and I've tried
can't really see it now
I'm trapped inside
my conspiracy of happiness
said I was yours, you were mine
but I didn't really mean it
and I lied, and I lied
wish you hadn't seen it, now
I'm trapped inside
my conspiracy of happiness
I'm on a high, on a high
there's nothing more to it
we are the sea and the sky
and the blue that runs though it, yea
and there are some who say
there are so many things I need
I'm on a high, on a high
there's nothing more to it
we are the sea and the sky
I'm on a high, on a high
I'm on a high
it's a lie, it's a lie
don't you believe it
'cause I've tried and I've tried
can't really see it now
I'm trapped inside
my conspiracy of happiness
said I was yours, you were mine
but I didn't really mean it
and I lied, and I lied
wish you hadn't seen it, now
I'm trapped inside
my conspiracy of happiness
I'm on a high, on a high
we are the sea and the sky
I'm on a high, on a high
I'm on a high
I'm on a high, I'm on a high
and there's nothing more to it
I have the sun, it's a star
why should I refuse it
and there are so many reasons why I should be down
|