Solar Stone

Solar Stone har alltid haft ett speciellt litet hotellrum i varje trancelyssnares hjärta. De har bevisat att de kan hantera allt ifrån house och rock till melodisk och progressiv trance, men framför allt, de ligger bakom en av de vackraste låtarna världen har skådat, ”Seven Cities”. Men vilka är filurerna som ligger bakom detta mystiska namn? Slå dig ner så ska farbror Igloo berätta historien om solstenen.



Solarstone består av två personer vid namn Rich Mowatt och Andy Bury, båda är födda och uppvuxna i Birmingham, och ni som har geogafilektionerna i färskt minne vet att det ligger i landet där man blandar fisk och pommes frites. England ja. Både Rich och Andy hade acid-house som sitt stora intresse under 80-talet, som ungefär alla andra engelska ungdomar som hängde på undergroundklubbarna hade på den tiden. Rich var keyboardist i ett band kallat ”Emission” medan Andy roade sig med att spela house, soul och funk för en lokal radiostation. 1995 (det hemska året då Mona Sahlin köpte Toblerone för skattebetalarnas pengar) råkade de båda killarna på varandra, och den musikaliska kärleken spirade.



Med inspiration från bland andra Underworld, Jean Michel Jarre, Leftfield och Vangelis satte de sig tillsammans i studion och började fila på sitt första projekt Space Kittens, och de hann släppa tre svängiga houselåtar redan samma år. De producerade även en låt de döpte till ”Green Light”, men eftersom denna progressiva trancelåt inte riktigt passade deras houseaktiga Space Kittens-alias så behövde de ett nytt projektnamn. Och det var alltså så namnet Solar Stone blev till. ”Green Light” släpptes dock inte förens sju år senare då den fick äran att vara B-sida på Solarcoaster-vinylen. Istället blev en singel kallad ”The Calling” deras första släpp under Solar Stone-namnet. Detta är en låt jag inte hör att så många babblar om idag, trots att den förtjänar hinkvis med uppmärksamhet. Låten släpptes med en ”Inner Peace”-mix, som var en härlig breakbeathistoria, och en ”Still Water”-mix som var lite mer som vanlig melodisk trance. Har ni inte hört denna underbara låt så får ni en hård klapp på stjärten och ett löfte att kolla upp den till nästa gång vi ses. På tal om låtar som inte har fått en hundradel av uppmärksamheten de förtjänar så måste jag nämna låten ”Jabberwock” under deras Skyscraper-alias. En grymt stämningsfull låt som har en gitarrmelodi värd att dräpa för.

Nittonhundranittionio, detta underbara tranceår skulle inte vara lika underbart utan Solar Stones trollbindande låt ”Seven Cities”. Med en gitarrmelodi direkt från himmelen är detta för många definitionen av riktig melodisk och upplyftande trance. Det var självklart denna låt jag valde när vi fick i uppdrag av fröken att berätta och spela upp ”våran favoritlåt”. Storheter som Michael Woods, Laurent Veronnez (Airwave) och Armin van Buuren har remixat denna låt, samtliga med lyckat resultat. Men det är ändå Solar Stones egna ”Atlantis Mix” som får min ståpäls att svaja mest.

Som en blixt från klar himmel (eller en sten från solen) kom nyheten om den riktiga uppföljaren till ”Seven Cities”. Låten, som kallades ”Solarcoaster”, hamnade på Tiëstos mästerverk ”In Search of Sunrise 3”. Ingen hade väl räknat med att låten ens skulle komma i närheten av föregångaren, men de som tvivlade fick sig en knäpp på näsan i samma stund som huvudmelodin introducerades.

Deras första renodlade vocallåt var ”Solar Stone Presents Elisabeth Fields – Speak in Symphathy”. Underbara vocals och underbara lyrics skapade givetvis en underbar liten kärlekssång som gav oss lika mycket värme i våra hjärtan som Peter Harryson ger våra föräldrar på fredagskvällarna. Rich och Andy blev sugna på det här med samarbete, så de slöt sig samman med Scott Bond. Trion åstadkom två låtar, ”3rd Earth” och ”Naked Angel”. Behöver jag säga att båda låtarna höll toppklass?

Sen var det ju detta med att remixa också, vilket Rich och Andy råkar vara helt löjligt duktiga på. Jag kan inte komma på en enda remix av dessa två brutala talanger som har varit ens i närheten av dålig. Bland de remixar som är vitala att kolla in för eran framtida överlevnad är deras chillremixar på ”Conjure One – Center of the Sun” och ”Conjure One – Sleep”. Sedan har vi min personliga favorit, remixen på ”Paul Oakenfold – Southern Sun”. Om jag får äran att citera min tre år gamla recension:

"Detta är den ljusa sidan av solen, den färgglada sidan av regnbågen och den välsmakande sidan av sill och potatis på midsommarafton."

Mellan låtarna hinner de även med att driva två skivbolag kallade Made in England och Deepblue Records såväl som att driva deras nya och annorlunda projekt ”Young Parisians”. Deras första släpp ”You Write the Rules” var en ganska udda och chillad produktion med manliga vocals, de remixade även sin egen låt och gjorde en mer tranceig version. Den andra singeln från projektet, ”Jump the Next Train” har nog inte förbisetts av någon som inte har bott i en liten grotta i Klippiga bergen de senaste åren. Låten handlade om något så trist som att begå självmord och hade finfina vocals utav Dj:en Ben Lost. Låten gjordes i en rockballadsversion (Slow Train Version), i en rockversion med lite mer ös i (Fast Train Version) samt en tranceversion som Solar Stone själva gjorde.

Solar Stone sitter just i detta nu och filar för fullt på ett Young Parisians-album. Recension kommer inom kort till en hemsida nära dig.



Tranceland rekommenderar:
Skyscraper – Jabberwock (Comedown Version)
Solar Stone – The Calling (Inner Peace Mix)
Solar Stone – Seven Cities (Solar Stone’s Atlantis Mix)
Solar Stone vs. Scott Bond – 3rd Earth
Young Parsians – Jump the Next Train (Slow Train Version)